Frida Andersson

mamma till Melody & Charlize

Annons

Att vara LIVrädd för hundar

Idag har vi haft min fina vän Sophia och hennes son Lionel på besök. Känns fantastiskt att en av mina äldsta vänner har fått barn och att vi kan umgås med våra barn tillsammans. De dök upp strax innan 12 så jag slängde ihop pasta carbonara till lunch. När vi var mätta och goa gjorde vi i ordning oss för en promenad. Melody tog cykeln som vanligt och de små fick sitta/ligga i vagnarna. 

Vädret var lite oroväckande och jag garderade upp med regnkläder ifall det skulle komma några droppar. Men vi klarade oss! När vi kom fram till bryggan träffade jag mammas bror och fru, Melody skulle självklart visa hur duktig hon var på cykeln. 

MEN…. Så dyker de upp ett par med hund bakom oss och Melody grips av panik. Jag har nämnt för er förut att hon är rädd för djur av alla olika slag men hundarna är hennes stora skräck. Även om hundarna är kopplade så vet hon inte vad hon ska ta sig till, de enda som snurrar i hennes huvud är att fly. Det är fruktansvärt hemskt att se ens barn lida så av en rädsla och jag vet inte vad jag ska ta mig till. 

I vilket fall tog vi oss till en bänk för att andas ut. Jag försökte prata lugnt med Melody, men hon var fortfarande lika rädd och ville bara hem. Så vi hittade en genväg och började gå mot glasståndet för att få tankarna på annat. Då får jag se två stor pudlar komma emot oss och Melody blir så rädd så hon börjar cykla ut i vägen. Jag får tag i henne och lyfter upp henne för att visa att jag finns där och att hon inte behövde vara rädd men ägaren till hunden gjorde ju inte saken bättre när hon släpper på kopplet så att hundarna kommer fram och nosar vid benen. Då ger Melody ifrån sig ett SKRIK som jag inte hört sedan hon tog vaccin som liten. Alla blickar riktas mot oss, för de var nog ingen som kunde undgå det skriket. 

Hennes rädsla har blivit mycket värre än vad den varit och nu är vi snart i en bristningsgräns så jag vet inte vart vi ska ta vägen. Jag själv har aldrig varit med om någon som varit så rädd som Melody är OCH hur ska vi göra för att leva ett normalt liv? Min största rädsla är att hon ska bli så rädd som hon blev idag att hon tappar kontrollen och springer ut på vägen. För när man blir riktigt rädd så vet man inte vad man gör. 

Detta har gått för långt och mitt hjärta blöder av att se henne lida såhär. Så nu ber jag er om hjälp! Har ni varit med om något liknande eller har barn som är LIVrädda för djur? Ge mig tips på hur vi kan underlätta vår vardag? Finns det hjälp att få? För en gångs skull känner jag mig hjälplös som mamma. Men vi måste få HJÄLP! 


När Melody hade lugnat ner sig fick hon äntligen spela på denna maskin som ni ser på bilden ovan. Hon har pratat om den varje gång vi gått förbi och idag efter det som hände kändes det inte mer än rätt. 

Kommentera (8)

Kommentera

  1. Johanna

    Vi har/går igenom detsamma, vår dotter blev precis tre år och sedan hon var 1år har hon varit livrädd för hundar, exakt alla hundar stora som små. Vi bor i ett annat land i en storstad med en jäkla massa hundar överrallt framförallt vår lekplats där hundarna leker löst (även om dem inte får lov) vi var också tvugna att göra något. Det vi gjorde var att när jag såg en hund på trotoaren gick vi över till andra sidan vi stannade och jag förklarade för henne att nu kommer hunden gå förbi men jag är här och hunden är på andra sidan hunden vill inget ont och så stod vi kramandes medan hon kollade på hunden gå förbi helt lugnt på andra sidan. När vi hade kommit så långt började jag säga att hon kan vinka till hunden och säga hej (medan jag förklarade för hundägarna att hon var livrädd och vi försökte få henne till att gilla dem så vi ville fortfarande ha dem på avstånd, mer så ägarna inte trodde vi ville fram och klappa) det har tagit oss 1år med små små steg hela tiden och vi har kommit så långt att vi kan gå förbi utan problem och hon kan klappa dem, men kommer dem springandes mot henne blir hon stel som en pinne och skricker mamma och då kommer jag alltid väldigt fort vid sidan om och förklarar att den inte ville henne något ont utan bara leka. Vi har fortfarande en lång bit kvar men helt klart ett framsteg. Jag hoppas att ni hittar en lösning som är bra för er och låt hon ta det i hennes takt.

  2. Wilma

    Förstår precis vad Melody går igenom. Jag har varit livrädd för hundar när jag var liten, greps av samma panik som Melody gjorde. Har inget direkt tips förutom att visa för henne att ni finns där när hon blir rädd, ser ni en hundägare kan ni be dom gå lite åt sidan med hunden. Det gjorde alltid mina föräldrar och de funkade bra. Jag är snart 15 år och min hundrädsla försvann för kanske 8 år sedan, nu är jag inte alls rädd för hundar och har inget problem med att möta hundar. Hoppas de löser sig för er!

  3. Fia

    Har inget tips men vill bara säga att jag lider med Melody och hoppas att ni lyckas hitta en lösning. Jag vet hur det är, då min hundrädsla har begränsat mig och påverkat mitt liv/min vardag så länge jag kan minnas.
    Att aldrig kunna gå hem till någon som har hund… att alltid vara på sin vakt när man är ute och går.. att ta långa omvägar för att undvika hundtäta promenadstråk eller hus där man vet att det bor hundar för att man är så rädd att de ska vara ute på tomten..
    Jag har lidit något oerhört av min hundskräck, och gör det fortfarande. Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande att alltid gå runt på helspänn ute, vilket man ju gör, både medvetet och omedvetet.

  4. Michaela

    De här kommer inte hjälpa men jag var exakt så rädd när jag var liten… eller ja fram till 16 års ålder. Då vi köpte en hund. Sen dess har skräcken försvunnit men var livrädd för han med först och ringde hem i panik då jag var hemma själv med valpen. Stod på en soffa dör han inte kom upp så fick pappa komma hem från jobbet haha men nu är jag bara rädd för kamphundar.

  5. Annika - gravid med fyran

    Min dotter var likadan, det har blivit bättre med tiden och nu när hon är 5 kan hon till och me klappa en hund på en bra dag :) Vi jag inte gjort något speciellt utan bara funnits där för henne och samtidigt visat att dem kan vara snälla och gosiga <3

  6. Amanda och Rebeccas Boa

    Skickar medlidande. Min yngsta är fortfarande skräckslagen. Även hundar på tv kan bli för mycket. Har inga tips. Tyvärr. Massa lycka till.

  7. Marika

    Så dåligt gjort av hundägaren. De spelar ingen roll att denna inte viste om att hon var rädd. Jag har själv hund och har ALLTID hunden fot bland folk. Jag upplever dock ett likande problem fast åt andra hållet. Av någon anledning skickar folk fram sina ungar till min hund. Som att alla bara utgår ifrån att alla hundar älskar barn.
    När min dotter precis lärt sig gå kom de en man med en liten hund som han skickade fram till min dotter var på hunden biter min dotter i handen. Den var aggressiv och attackerade henne hon försökte inte ens klappa den. Som tur var gick allt bra,blev en tur till akuten läkaren kom fram till att jag var den som tagit mest skada hihi. Men jag hade också försökt hitta en för er känd hund som ni vet är lugn och snäll. Och sedan ta det steg för steg, sakta och säkert. Lycka till!

  8. M

    Min yngsta dotter var med liiivrädd för hundar när hon var mindre. Hon satt typ på min axel när vi träffade hundar. Jag tog hjälp av en kompis som min dotter kände och som har hund. Vi tog allt steg för steg
    åkte till min kompis och tittade på hunden när min kompis höll den. Den fick inte hälsa. Sen fick hunden vara ute när vi var där. Successivt så vågade min dotter tillslut klappa hunden och nu är hon inte så rädd iaf. Hon gillar inte alla hundar men hon kan gå förbi en iaf. Så ett tips är att hitta någon som kan hjälpa er så hon märker att hundar inte är farliga. Min dotter är åtta nu. Lycka till!!

Se fler...
Annons

Födelsedag

Igår startade vi dagen med att kika på sopbilen. Helt klart höjdpunkten på tisdagar. Efter frukosten tog sig Charlize en förmiddagsvila och Melody hjälpte mig att packa paket från bloppisen. Denna gången har det verkligen gått smidigt och de blir ju så mycket roligare när man hjälps åt. 

När tjejerna lekte fint tillsammans passade jag på att ringa Erika för att få en update om bröllopet i lördags. Vi har alltid så mycket att prata om så klockan sprang verkligen iväg. Som jag nämnde i förra inlägget så hade vi planer på att fira midsommar här hemma som vi alltid brukar göra. Gå till midsommarstången har blivit en tradition och tyvärr har jag svårt att bryta den. Men detta året kommer vi fira med våra vänner i Färgelanda. Kommer bli supermysigt, alltid roligt att få umgås med vänner som man tycker extra mycket om. Men nästa år räknar jag med att det blir hos oss i vårt nya hus, haha. 

Under eftermiddagen åkte jag iväg med alla paket till posten. Köpte även med mig mat då jag tänkte överraska mamma med middag. Det är nämligen så att hon fyllde år igår och jag hade helt glömt av detta. Så presenten får hon få nästa vecka. Men det blev en väldigt lyckad kväll. När barnen somnat åkte vi till huset, Fredrik fogade taket på övervåningen och jag hann stryka några fönster med färg. Vi fick även bestämt att våra snickare kommer på måndag och sätter upp köket. Är så himla spänd på resultatet. 

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

En tillbakablick från midsommarafton 2014/2015

Nu är det snart midsommar igen. Hänger inte alls med. De enda som snurrar i huvudet är att få huset klart i sommar så alla högtider glöms lätt av. Vi kommer ha en lugn midsommarafton i år, tanken är att gå till midsommarstången om vädret är på vår sida. Klänning till mig är avklarat och till tjejerna har jag valt att inte beställa några i år. Melody kommer antingen ha den rosa från Livly som hon hade förra året, eller så blir det en blå från Livly som jag köpte av en vän för några veckor sedan. 

Tänkte dela med mig av bilder från midsommar 2014 med Charlize i magen och 2015 när Charlize äntligen tittat ut. Hoppas ni gillar återblickar!

______________________________________

Kommentera (1)

Kommentera

  1. Caroline

    Hej Frida!
    Jag tänkte fråga dig om tips om vart man går på midsommarfirande här i Kungshamn idag? Glad midsommar🌸🌸

Se fler...
Annons

Regn – innedag 

Idag har regnet bokstavligen talat öst ner.  Så vi har tillbringat dagen inomhus. På förmiddagen rensade jag tjejernas garderober och jag skojar inte om hur mycket kläder som de vuxit ur. Så medan Charlize vilade och Melody lekte för sig själv så la jag upp en del kläder på min Bloppis (@melodysbloppis). Det blev en snabb budgivning som avslutades redan ikväll. Så roligt att kläderna kommer till användning någon annanstans. För er som missade dagens budgivning har chans snart igen. Har redan fotat till omgång två. 


Mellan varven har vi lekt här hemma. Vanligtvis brukar barnen klättra på väggarna av en hel dag inomhus, men idag har de haft så roligt tillsammans. Mamma hade fixat makrill till middag, så himla gott. Fisk är något som vi verkligen tok-älskar, dock blir det ju inte lika ofta då Charlize är allergisk. Men vi försöker i alla fall äta ett mål med fisk i veckan. Jag hoppas verkligen att hennes allergier släpper i framtiden så som det gjorde för Melody. Men chansen är dock inte så stor tyvärr. Det blir nog lättare när man kan förklara för henne, varför hon inte kan äta vissa saker. 

Nu ligger jag nerbäddad i sängen och ska snart sova. Dagarna går så fort! Håll tummarna att snickarna dyker upp denna vecka, vill verkligen få upp köket. 

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

Söndag

Eftersom mamma och pappa ställde upp att passa barnen i helgen så fick vi sovmorgon på söndagen. Tror vi gick upp runt 10-tiden, men hade lätt kunnat sova längre. Det positiva var att jag inte alls mådde dåligt. Utan jag plockade i ordning huset och lagade sedan lunch till tjejerna. Dock var det bara Charlize som åt då Melody ville äta hos granntjejen. Efter lunchen tog Fredrik med sig tjejerna till lekparken för att göra av med lite energi. Jag tog tag i den sista städning. När de var tillbaka var jag redo och klar för en bryggsväng. Melody tog cykeln och Charlize fick sitta i vagnen. Vi startade med en glass innan vi kikade i affärer. Ett stort plus var att de även hade veganskkulglass till Charlize. 

På vägen hem stannade vi till i parken på torget. Melody träffa på våra granntjejer så de lekte lite och Charlize kastade sten i fontänen. 


Man blir ju så fruktansvärt seg dagen efter man kalasat. Speciellt när det inte händer så ofta. Så att laga mat orkade varken jag eller Fredrik, utan vi lyxade till det med pizza. 

Sedan blev det soffan resten av kvällen. Tanken var att göra några timmar på huset, men orken fanns verkligen inte. Men det tar vi tag i idag istället!

Kommentera (0)

Kommentera

stats